Förskolan eller hemma?

Som föräldraledig har man valet om storasyskonen ska vara hemma eller få gå på förskolan. Att ha dem på förskolan gör det ju ofta lättare som förälder, här är lite tankar om vad det gör för barnet.

Mest handlar tankarna om vad som gäller David. För Simon är mycket som liknar, och mycket som är ännu viktigare.

På förskolan finns förskollärare (m fl) som David kunnat knyta an till. Davids lilla grupp består av tre jämnåriga (skiljer bara ett per månader). Nästan varje fm (troligtvis skulle det vara alla tre om det gällde ett FL-barn) har de en planerad aktivitet: Att måla/rita, att baka (lekdeg eller på riktigt), gymnastik och sedan massage, promenad till skogen eller lekplats, utflykt till biblioteket, promenad till skolan (där förskolan post finns), mm. I övrigt har ju David både chansen att leka på lilla sidan, de är ute i princip varje dag, och när det inte är så många barn på dagis öppnar de så han kan vara på stora sidan också, och leka med stora barn.

Ännu en sak: lunch, som också är i den lilla gruppen. Massor med saker som att säga varsågod, smaka på olika saker, äta upp (det mesta iallafall), ta för sig själv, äta själv, prata med kompisarna när man äter, duka undan, tvätta händerna efter maten. David har precis slutat sova middag efter maten, då har de en lugn lässtund. Även annars läser de böcker, särskilt om barnen vill förstås.

Mycket bra tycker jag, vi är också väldigt nöjda med vår förskola. Men samtidigt är det väl knappast en enda sak av detta som är helt omöjlig att göra på något annat sätt. Det jag skriver är till stor del sådant som fortsätter för äldre barn, som utvecklas med åldern, och som känns viktigare. Särskilt det med fler kompisar i gruppen, att kunna leka med dem, och också hur man agerar med/mot olika, hur man löser konflikter. En fördel med förskolan är ju då att barnen känner varandra, även man kan träffa samma på Öppna Förskolan blir det troligtvis inte lika regelbundet där? Beror på om man kan styra upp det och träffa samma personer - i treårsåldern är nog det lättare än i fyra-femårsåldern, då det är bra att träffa fler. Simons grupp har i det sammanhanget haft stor tur att den gick från 4 till 7 barn i höstas - perfekt i utvecklingssynpunkt!

Det var ju rent allmänt om förskolans fördelar, de flesta finns ju där för 15-timmarsbarnen. Nackdelar tror jag dels är att man som förälder blir lite tidsbunden, dels att det troligtvis är mer fullt de 15 timmarna, även om det delvis beror på hur personalen planerar, om alla 15-timmarsbarn är samma tid, och om deltidspersonalen då är schemalagd - eller om de sprider ut 15-timmarsbarnen, men det kan ju också vara en nackdel med tanke på hur smågrupperna då blir.